EN SPORT FÖR LIVET

Text: Ulrika Hjalmarson Neideman Foto: Magnus Hjalmarson Neideman

Dressyrlegendaren Ulla Håkanson älskar fortfarande att tävla på högsta nivå.
77-åringen har varit med från tiden då militärer och adelsmän dominerade ridsporten till idag då ridskolorna fylls av målinriktade flickor.
Hemligheten bakom framgången? Ett envist tävlingssinne, en passion
för sporten och en hästfilosofi som inspirerar.

TÄVLINGSSINNET
”Knyppla är inget för mig.”

TÄVLINGSSINNET
”Knyppla är inget för mig.”

Ulla Håkanson har tävlat oavbrutet sedan 1950 och har inga planer på att pensionera sig. I den första av tre minidokumentärer följer vi med den historiska ryttarinnan, som deltagit i sex olympiska spel, vid säsongens premiärtävlingar i Åstorp.

MED RÖTTER I DET MILITÄRA

Ulla Håkanson lärde sig rida som barn av sin pappa, som var kavallerist. Då var militärerna de bästa ryttarna och dominerade tävlingarna tillsammans med adelsmän, vilket inte minst märktes på ryttarolympiaden i Stockholm 1956.

Enlarge

paj-tavlingar
Klicka för att se en större grafik.

Svenska ridsportförbundet bildades 1912 i samband med OS i Stockholm och dominerades i början helt av militärer. År 1946 jämställdes ryttare och ryttarinnor i svenska ridsportens reglementen och tio år senare fick kvinnliga ryttare tävla i OS. Men det skulle dröja till 1970-talet innan den första kvinnan valdes in i förbundet.

Först på 1960-talet började ridskolor bli vanliga och andra grupper fick möjlighet att lära sig rida, som husmödrar och småflickor. Numera befolkas ridskolorna i första hand av flickor och kvinnor. Idag är cirka 60 procent av Svenska ridsportförbundets medlemmar under 26 år och kvinnorna utgör 88 procent.

Tävlandet var dock länge främst en syssla för män. I EM och VM fanns skilda mästerskap för män och kvinnor in på 1970-talet. Ulla Håkanson blev historisk när hon, tillsammans med Maud von Rosen och Nina Stumpe Swaab, utgjorde det första helt kvinnliga dressyrlag som åkte till München för att representera Sverige 1972.

Tre stora mästerskap har arrangerats i Sverige, alla i Stockholm. Två ryttar-OS, 1912 och 1956, och ett VM 1990.

Olympiska sommarspelen 1912

Sveriges militära ryttare vann lagguld i hoppning och fältritt. 62 ryttare från tio nationer deltog i hästtävlingarna och 27 131 personer följde ryttartävlingarna på plats i Stockholm.

Ryttarolympiaden 1956

Av 159 ekipage från 29 nationer var endast 13 damer. Detta är det enda OS som avgjorts i två länder, resten av OS gick i Melbourne. Sammanlagt var det 144 236 åskådare som följde tävlingen där Sverige tog guld i dressyr, både individuellt och i lag. Dock kom protester om att flera domare höll på sin egna ryttare och två domare blev avstängda från internationella uppdrag efter OS.

Ryttar-VM 1990

För första gången hölls ett samlat VM med de sex grenarna dressyr, hoppning, fälttävlan, körning, fyrspann, distansritt och voltige. I och med världsmästerskapet i Stockholm, där 700 hästar och 800 ryttare deltog, fick ridsporten sitt mediala genombrott i Sverige. 300 000 personer var på plats i publiken.

HÄSTFILOSOFIN
”Jag börjar runt ett träd i skogen”

HÄSTFILOSOFIN
”Jag börjar runt ett träd i skogen”

I Dressyrsverige är Ulla Håkanson unik med sin metod att utbilda hästarna ute i naturen. I den andra av tre minidokumentärer hälsar vi på hemma i Skåne där
hon övar svåra rörelser i en skogsdunge och låter tävlingshästarna galoppera på fälten och vägarna.

DELTOG I OS FÖRSTA GÅNGEN 1972

Namn: Ulla Håkanson.
Född: 1937.
Bor: Tillsammans med maken Arne på en gård utanför Kristianstad.
Gren: Dressyr.
Mest kända tävlingshästar: Ajax och Flyingehingstarna Flamingo, Tolstoy och Bobby.
Nuvarande tävlingshäst: Är med i utmanartruppen till dressyrlandslaget med Richelle 2, född 1999.

Meriter: Deltagit i sex OS och tagit två lagbrons. Tävlat i fem VM och tagit ett brons. Varit med i totalt nio EM med två bronsmedaljer som resultat. Har vunnit tolv SM-Guld, sju SM-silver och fem SM-brons. Fick utmärkelsen Svensk ridsports hederstecken 1971.

Övrigt: Vid sidan av det egna tävlandet är Ulla Håkanson även mecenat och ambassadör för dressyrsporten. Under Falsterbo Horse Show i juli delar hon ut Ajax-stipendiet på 200 000 kronor till unga tävlingsryttare som behöver stöd för att kunna satsa fullt ut på sitt tävlande. Många av dagens elitryttare, som Alexander Zetterman och Jennie Larsson, har fått stipendiet i början av sin karriär.

Enlarge

antal-hastar
Klicka för att se en större grafik.

Hästar i Sverige

På 1920-talet fanns 720 000 hästar i Sverige. Knappt hundra år senare är de ungefär hälften så många. Avhästningen i Sverige pågick från 1920-talet fram till 1970-talet då antalet hästar bara var 55 000 i antal.

Idag utgör ridhästarna cirka 70 procent av de drygt 360 000 hästarna i Sverige. Tre fjärdedelar av alla hästar finns i eller nära tätorter och de flesta hästar finns i södra Sverige. I Norrbotten går det bara 15 hästar på  1 000 personer, medan det på Gotland går 100 hästar på 1 000 personer.

PASSIONEN FÖR SPORTEN
”Många förståsigpåare var skeptiska”

PASSIONEN FÖR SPORTEN
”Många förståsigpåare var skeptiska”

Varje rörelse måste sitta perfekt och det tar lång tid att träna upp dressyrhästar till toppnivå. Ulla Håkanson vet vad som krävs och gör nu allt för att locka fler att våga satsa. I den sista av tre minidokumentärer berättar hon om sin syn på sporten och rollen som inspiratör för andra.

FRÅN GÅNG TILL KÜR

I slutet av 1800-talet var dressyr en uppvisning i olika gångarter och eventuellt några språng över hinder. Ibland förekom också lydnadsprov.

Till OS 1912 kom regler om hur länge man skulle rida i de olika gångarterna och att det bland annat skulle förekomma halter, ryggningar och vändningar. Gångarterna visades i kort och ökad form.

Därefter har programmen utvecklats genom åren – den mest revolutionerande förändringen var küren som infördes till världscupen 1985, där man komponerar ett eget program och rider till musik.

Vad tycker du? Kontakta redaktionen